Gott Nytt Årtionde!

Yin och Yang inom eldkonsten

Så var det 2020 och en blänkande nytt årtionde.
Vad beträffar boknyheter för Granskatan gäller följande:

Vandrare i Vändåt (2014) säljs i bokhandeln enbart som e-bok. Hos oss på Granskatan förlag finns den emellertid fortfarande att beställa i pappersformat.

Lägereld - en faktaroman (2018) säljs i bokhandeln både som e-bok och som vanlig bok på papper. Den går naturligtvis även att beställa här, se menyn ovan, "Bokbeställning".

Åter i Vändåt är en tänkt uppföljare till Vandrare i Vändåt, som bland annat innehåller en kortroman om storshamanen Jeänoe, som levde på 1000-talet. Om, och i så fall när,
den kommer ut är ännu långtifrån klart.

Besök i Lägereld

Lägereld för dig som läst eller läser boken. Låt oss börja från början, kapitel 1, om några av de platser som förekommer i romanen:

1. Skara Brae. Vi vet inte mycket om folket som bebodde byn på ön. Vi vet vad de åt och ungefär vilka århundraden de bodde där. Men vi vet inte varifrån de kom. Inte vilket språk de talade. Och inte vart de tog vägen.

2. Klondike. Ett område fullt av lycksökare, från 1896 till 1900. Sedan drog drömmen och lyckan vidare och lämnade bara spillror och minnen kvar i ruinerna. Och nu. Numera gräver lycksökarna guld vid internetkasinona. Det blir lika mycket spillror och ruiner, men inga minnen kvar.

3. Chomolhari. Ett berg på gränsen mellan Bhutan och Tibet som är drygt 7000 meter högt. Ett mycket heligt berg för buddhisterna, varför det dröjde länge innan berget blev bestiget (1937). Det har ända in i våra dagar behållit sin mystik, berget där den tibetanske yogin Milarepa nådde nirvana!

5. Attawapiskat. En flod i Kanada som mynnar ut i Jamesbukten, och en sjö som floden hämtar sitt mesta vatten ifrån. Namnet härrör från algonkinspråkens chat-a-wa-pis-shkag som är en beskrivning av märkliga klippformationer i floden. I svensk översättning ”folket vid klipporna som delar sig”.

7. Älgtjärnen. En av två platser i Vändåtbergets naturreservat som finns med i romanen. Den andra är Ytterberget, som är platsen där romanen avslutas.

9. Cholat Siachl. Ett märkligt berg i Ural. Märkligheterna finns väl beskrivna i Wikipedia, i artiklarna om berget och om olyckan där, så vi länkar till dem!

10. Boxford. En berättelse i HP Lovecraft-stil, placerad i mytiska Arkham. Följs upp i kapitlet Månarnas bok, som saknar egentlig placering, men istället är om möjligt ännu mer HPL-inspirerat.

14. Inuit Qeqertaat. Av skandinaver kallad ”Kaffeklubben”. 1969 fastslagen som den nordligast belägna ön i världen. Sedan dess har flera nordligare uppstickare ur havet hittats, bland annat Oodaaq, 83-42, och ATOW1996. Eftersom det är oklart var gränsen mellan ö och sandbank går kan ingen längre säga vilken som är världens nordligaste ö.

15. Rio Ucayali. Ucayali-floden börjar vid staden Atalaya, vid sammanflödet av de två floderna Tambo/Apurímac från väster och Urubambafloden från öster. Den flyter ihop med Marañón ungefär 100 km söder om staden Iquitos där Amazonfloden kan sägas börja.

16. Mgarr ix-Xini. En passande plats för berättelsekapitlet om syre, eftersom den maltesiska ön Gozo är ett utmärkt ställe för sportdykning. 

Romanfigurer. Man kan ofta i böcker fundera över vem man är mest lik. Som författare kan man också fundera över vilka romanfigurer som man ger mest drag av sig själv, vilken romanfigur som mest liknar författaren.

Beträffande Lägereld känner jag så här: Mest av mig själv har jag gjutit in i guldgrävaren, Gustaf Anderson. En hel del också i Regan, bland annat några av mina mindre angenäma drag. Och litet återfinner jag också i shamanen Eeydi och i prickskytten Big C.