Granskator

Varför heter vårt förlag Granskatan?  

Förklaringarna är flera, alla med koppling till naturen,geografin och norrländska uttryck. Namnet sammanfattar på ett fint sätt vår målsättning om en utgivning av litteratur kring natur och ursprunglig skog och framför allt någonting som sticker ut.

För den vetgirige följer här en kortare avhandling kring ordet och begreppet granskata och namnet Granskata(n) …

Vi börjar med att följa själva ordet bakåt i tiden och kan då konstatera att det äldsta användandet i svenska språket som är dokumenterat i skrift, enligt SvenskaAkademins OrdBok  är från 1538. Det härleds längre bakåt i tiden till fornvästnordiskans likalydande ”skata”, men även via ”skate-” till den germanska roten ”skat” möjligen tillbaka till biformen ”skad”, ’springa fram’.

Det användes 1538 i betydelsen trädtopp, men samma år också för att beskriva fågeln skata.

Fågeln har nämligen lånat sitt namn från samma ursprung. När skatans äldre svenska namn skjora blivit för belastat, såsom varande Satans fågel men också den nordiska dödsgudinnan Hels utvalda sändebud, valdes noanamnet skata, för något som är spetsigt och sticker ut. Vilket onekligen skatans stjärt gör.

Sticker ut gör sannerligen också toppen på trädet. Ordet har därför använts om toppar i allmänhet och om torra hartsrika talltoppar i synnerhet: björkskata, granskata, tallskata, toppskata, törskata … Skatan kom att betyda den del som var otjänlig som gagnvirke, vilket innebär en liten bit mer än vad vi idag tänker på när vi säger trädtopp. I Svenskt dialektlexikon får vi också veta att en koskate är en ”torr, kådig topp på en tall”.

Men vad är då det där som sitter en bit ner i trädet och kallas granskata? Jo, det är jägarens lyckofågel, "koxiken". När jägaren möter den, då kan hen vara säker på byte. Och för den som behärskar dialekter där koxiken förekommer: Vi pratar om lavskrikan. Fast i andra trakter sågs granskatan som en olycksfågel och det har rentav smittat av sig på det latinska namnet för lavskrika, Perisorenus infaustus, som ordagrant betyder "olycksbringande pratmakare”.

Geografiskt finns det också mycket som sticker ut: uddar, näs, sockendelar … Det är mest en fråga om vilket förstoringsglas vi ska titta med. I Fagerhultssocken i Småland, finns byn Granskata. I Nederkalix socken i Norrbotten finns byamarken Granskatan, medan grannsocknen Råneå, liksom också Töresocken, benämner en udde Granskatan. I Byske socken i Västerbotten finns också udden Granskatan. Granskatabäcken finns i Nordmalings socken, i Västerbottens län, men i landskapet Ångermanland.

Över århundrandena har dessutom litet ovanligare betydelser av skatan samlats på hög: Skatarna kan vara smaländarna av upplindade hårlänkar, liksom malmskaten i vissa trakter var den övre i dagen trädande delen av en malmåder. Udden som sticker ut i havet kallades havsskate, vilket vi redan get exempel på hur det blivit kvar i geografiska namn. Skatmarkerna var avlägsna utmarker där skogen hade utlöpare som stack iväg åt olika håll. Vidare ett redskap, en trekantig harv, där redskapets spetsiga form gjorde det logiskt att tala om skator.

Slutligen nu också ett bokförlag, Granskatan …